onsdag 1 februari 2017

Trädgårdskatter

Vi har haft katter lika länge som vi varit med hus och en huskatt eller snarare en trädgårdskatt bör man ha. Man kan inte ersätta en tidigare med en ny. Minnena finns kvar och alla har de olika personligheter. Livet vore bra tomt utan. 

Till vårt nuvarande hus flyttade det in två systrar. En av dessa blev en flitig och närvarande kompis i trädgården. Hon gjorde sig hörd lång väg när hon talade om att hon var på väg och inspekterade noggrant alla nya projekt. Man fick verkligen passa när man hackade ner spaden i marken. 
Goa  fina Telma. Sorgen var stor när hon blev överskörd. Den känns än, trots att det gått några år.


Kvar blev hennes fina syster, Tova. Som axlade rollen som trädgårdskatt. Nu var det hennes domäner och vi blev hennes arbetare...tanken om en kompis började ta fart. Bra eller dåligt? Svårt att veta. 
Strax före jul hade vi bestämt oss. Vi skulle skaffa oss en ny familjemedlem.
En skygga liten tös fick flytta hem till oss från ett jourhem till katthemmet.
 Allt har fungerat bra. Fast Tova kan nog tycka att hon blir lite jobbig ibland när det ska busas och busas. Bailyes fick hon heta.
  Hon blir mer och mer trygg och kelen  för var dag som går och till våren ska vi på upptäcks färd i trädgården.

Ha en fin dag!

5 kommentarer:

Solstrimmor sa...

Åhh... en sån söt pälskling! Lyckliga er, suck!

Ha en fortsatt fin dag.
Kramar från Eva-Mari

Carina, 4 Seasons by Carna sa...

Så vackra systrarna var :) Baileys är också söt och bra att det finns jourhem och människor som hjälper till och tar över de små stackarna.

Kram, Carina

Ellan H sa...

Men herrejösses så söt Baileys är! Det är nåt särskilt med såna där små luddbollar. :-)
Ha en riktigt skön kväll

Veronica sa...

Vet du! Jag blir så avundsjuk på alla som har, och kan ha katter! Jag är superallergisk men om jag inte varit så hade jag verkligen haft en trädgårdskatt.
Min hund blev sjuk och dog i augusti och jag saknar ljudet av tassar... Men hund får komma först när jag blir pensionär om sisådär 12 år :)

Den där fina växten på bild 5 är en Nejlikrot, Geum, som heter Mai-Tai :)

//Veronica

Rost och rädisor sa...

Jag blir alldeles tårögd för du beskriver precis hur det är och en kisse kan inte ersätta en annan. De är alla personligheter. Kom också att tänka på min trädgårdskompis Ture som försvann spårlöst för ett år sen. Även om jag har en kisse kvar glömmer man inte en trädgårdskompis.
Det blir nog en självsäker madam av Baileys också och förhoppningsvis en trogen trädgårdsvän. Otroligt söt liten kisse!
Allt gott och Basil Bus hälsar
/Anette